Den här veckan startade väldigt sorgligt då Ians förstfödde dotter Glimma lämnade oss aldeles för tidigt i måndags. Mina tankar går till hennes matte och husse Jenny och Fredrik   .

Ess träning ligger fortfarande nere någon vecka till förutom konditionsträningen förstås.

Gins träning har fortsatt ungefär på samma vis som förra veckan. Hon har bl.a spårat tre spår på stubbåker varav ett av spåren då det blåste riktigt rejält ute men hon fixade alla spår riktigt bra   .

I lydnaden har mest fokus legat på hennes position i fria följet samt inkallningen och apporteringen.

Två skyddspass har det blivit då vi jobbat på skallet, hennes bett och störningsträning i lydnaden.

Även två agilitypass har vi hunnit med   . Jag har mest tränat henne på slalomingångar från fart med mig en bit efter henne samt mer säkerhet och stabilitet på balansbommens nerfart. Även släppträning där jag vill att hon ska bli bättre på att hitta hinder som inte står helt självklart har vi oxå tränat lite extra på.

I morgon åker jag till Åland där jag ska hålla kurs hela helgen och på måndag åker jag till Eslöv för att även där hålla kurs tisdag och onsdag   .

Hälsn Annica

Nu har Ess ätit sin medicin i tre veckor och jag tycker att han psykiskt mår mycket bättre. Han börjar få tillbaka sitt glada,mysiga o busiga humör så det känns verkligen jätte skönt. Dock är han fortfarande väldigt stel i bakpartiet men jag hoppas att det oxå ska ge med sig   .

Här är hundarna på en utav våra morgonpromenader :

Gin är fortfarande inte betrodd med att vara utan linan men hon blir duktigare o duktigare med att förstå att hon inte får jaga vilt så kanske att hon kan få vara helt lös en vacker dag   .

Gin vill gärna ha någon leksak med sig på promenaderna och ibland även två stycken samtidigt och varför inte passa på att kissa oxå   .

Vi har nu spårat på stubbåker de senaste gångerna och det tycker hon är svårt. Det har ju heller inte varit så lätt nu då det regnat så mycket. Jag har haft ganska mycket näring i spåret så att hon ska lyckas och hon blir säkrare o noggrannare för varje spår hon gör.

I agilityn har jag börjat pressa på henne lite mer på kontaktfälts hindrena. Jag kör på henne ganska offensivt men hon gör kontaktfälten kanon bra ändå. Även slalomen avancerar jag genom att pressa på henne och även att jag drar före eller bort från slalomen i sidledes från henne men hon är otroligt säker och jobbar hela slalomen i full fart ändå .

Förra träningen började jag med att träna svängar efter tunnlar. 

Hon förvånade mig riktigt ordentligt med att förstå vitsen med en gång.

Hon är så otroligt fokuserad o säker på mina signaler och att det nu var en tunnel i stället för ett hopphinder före svängen var inga problem för henne att förstå  . 

Gin är så otroligt häftig att köra agility med. Hon har fullt tryck med en otrolig lyhördhet och samtidigt så har hon full kontroll på sin energi trots att jag börjat köra henne ganska offensivt ibland. Jag hoppas verkligen att det håller i sig även då vi börjar tävla   .

I skyddet har vi tränat mycket kontroll med lydnad. Svåraste störningarna för henne då vi kör fria följet är helt klart då figuranten eller någon skyddsarm finns i närheten. Oj vad hon har svårt att låta bli att sticka dit   .

Jag vill ju verkligen att hon ska respektera mig och vårat samarbete även då det är svåra störningar. Samtidigt är det otroligt viktigt för mig att hon inte ska tappa sin härliga attityd och fina position som hon har i fria följet så det är en otrolig avvägning i träningen.

På fredag åker jag ner till Hässleholm och har kurs där hela helgen   .

Hälsn Annica 

Min Ess har inte varit riktigt som han brukar ett tag och då jag tog blodprov på honom så visade det sig att han har erlichia .

Det känns onekligen som att jag och Ess haft ett riktigt skit år agilitymässigt. Antingen har han varit skadad eller i dålig form och nu då detta. Har jag tur så är han frisk till Rättvik i november annars blir det inget mer tävlande i år, suck.

Nu är det lite deppigt såklart och jag har hört flera skräckhistorier om hundar som aldrig blir bra så ganska orolig är jag naturligtvis oxå men jag hoppas så himla mycket och kommer göra allt jag kan för att han ska bli bra min stackars lille kille   .

Nu till något lite roligare. Gin gjorde igår sitt MH och det gick riktigt bra tycker jag.

Jakten, passiviteten och hanteringen var inga problem. Vid avståndsleken hade hon först hela ryggen i ragg men så fort figuranten började prata och leka lite så var hon där och lekte och tog leksaken. Dumpen var läskig först men då jag gick fram till den så kom hon och kollade och då hon såg att det inte var någon fara så ville hon kampa med den   .

Vid skramlet röck hon till men gick sedan direkt fram och kollade in vad det var.

Spökena däremot var lite läskiga hi hi . Hon skällde riktigt ordentligt hela tiden och hade full koll på båda. Då de bara var några meter ifrån henne så drog hon bakom mig men hade fortfarande full koll med skall. Då jag gick fram emot det ena spöket så följde hon med lite på avstånd och då jag stod intill och började prata med spöket så förstod hon att det var en människa och kom då direkt fram och hälsade glatt. Hon följde sedan direkt villigt fram till det andra spöket och hälsade lika glatt på det.

Skotten brydde hon sig inte alls om   .

Jag är så otroligt nöjd med att hon var nyfiken på allt och att hon avreagerade så pass snabbt och ordentligt som hon gjorde på alla de olika grejorna.

 Hon verkade tycka att det var en riktigt rolig och spännande promenad vi var på och hon hade nog inte haft något emot att möta flera konstiga människor i skogen   . 

Den här veckan fortsätter träningen som vanligt med Gin.

Jag har några privatkursare denna vecka och en kvällskurs och på fredag åker jag till Ystad där jag ska ha kurs i helgen.

Hälsn Annica