Nu har Ess ätit sin medicin i tre veckor och jag tycker att han psykiskt mår mycket bättre. Han börjar få tillbaka sitt glada,mysiga o busiga humör så det känns verkligen jätte skönt. Dock är han fortfarande väldigt stel i bakpartiet men jag hoppas att det oxå ska ge med sig   .

Här är hundarna på en utav våra morgonpromenader :

Gin är fortfarande inte betrodd med att vara utan linan men hon blir duktigare o duktigare med att förstå att hon inte får jaga vilt så kanske att hon kan få vara helt lös en vacker dag   .

Gin vill gärna ha någon leksak med sig på promenaderna och ibland även två stycken samtidigt och varför inte passa på att kissa oxå   .

Vi har nu spårat på stubbåker de senaste gångerna och det tycker hon är svårt. Det har ju heller inte varit så lätt nu då det regnat så mycket. Jag har haft ganska mycket näring i spåret så att hon ska lyckas och hon blir säkrare o noggrannare för varje spår hon gör.

I agilityn har jag börjat pressa på henne lite mer på kontaktfälts hindrena. Jag kör på henne ganska offensivt men hon gör kontaktfälten kanon bra ändå. Även slalomen avancerar jag genom att pressa på henne och även att jag drar före eller bort från slalomen i sidledes från henne men hon är otroligt säker och jobbar hela slalomen i full fart ändå .

Förra träningen började jag med att träna svängar efter tunnlar. 

Hon förvånade mig riktigt ordentligt med att förstå vitsen med en gång.

Hon är så otroligt fokuserad o säker på mina signaler och att det nu var en tunnel i stället för ett hopphinder före svängen var inga problem för henne att förstå  . 

Gin är så otroligt häftig att köra agility med. Hon har fullt tryck med en otrolig lyhördhet och samtidigt så har hon full kontroll på sin energi trots att jag börjat köra henne ganska offensivt ibland. Jag hoppas verkligen att det håller i sig även då vi börjar tävla   .

I skyddet har vi tränat mycket kontroll med lydnad. Svåraste störningarna för henne då vi kör fria följet är helt klart då figuranten eller någon skyddsarm finns i närheten. Oj vad hon har svårt att låta bli att sticka dit   .

Jag vill ju verkligen att hon ska respektera mig och vårat samarbete även då det är svåra störningar. Samtidigt är det otroligt viktigt för mig att hon inte ska tappa sin härliga attityd och fina position som hon har i fria följet så det är en otrolig avvägning i träningen.

På fredag åker jag ner till Hässleholm och har kurs där hela helgen   .

Hälsn Annica